Niomanader.se I samarbete med Babyplan®
Du är här:

Senast uppdaterad, 14 juni 2018, Av michael

Spermiekvalitet – hur många spermier behövs för at man kan bli gravid?

Kan en man bli pappa oavsett ålder?

Ja, i princip är det på det viset. En man kan bli pappa vid hög ålder medans en kvinnas fertila period är förbi när hon går in i klimakteriet. Men erfarenhet visar att chansen att bli pappa minskar när mannen passerat 35.

Leif Abramsson, överläkare på urologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus, konstaterar att man inte vet inte vad orsaken bakom detta är. Forskare har inte sett försämrad spermiekvalitet över 35, men det kan vara så att mannens könsceller åldras.

Hur definierar man en mans fertilitet?

World Health Organization har fastställt kriterier för normal spermiekoncentration, utseende och rörlighet. Totalt antal rörliga spermier, vilket bör vara omkring 40 miljoner, beräknas genom att multiplicera volymen med koncentration och rörlighet.

En man ska ha minst 20 millioner motila spermier/mL sperma för att anses vara fertil.

Hur vanligt är det att det beror på mannen att man inte kan få barn?

Man brukar säga att ungefär en tredjedel beror på faktorer hos kvinnan, en tredjdel på mannen, en tredjedel på båda, och i ca 10 % av fallen hittar man inte orsaken.

Sökandet efter problem bör börja hos mannen

Många experter menar att man bör börja problemsökningen vid infertilitet hos ett par hos mannen eftersom det är mindre komplicerat att undersöka mannen än kvinnan.

En genomgående undersökning och en granskning av mannens medicinska och kirurgiska bakgrund är nödvändigt, eftersom kronisk sjukdom, bäckenskada, barnsjukdomar, bukoperation och operation av reproduktionsorganen, användning av droger och läkemedel kan påverka fertiliteten.

En fysisk undersökning kan upptäcka testikeldefekter t.ex.

  • pungåderbrock
  • avsaknad av sädesledare, tumör)
  • tecken på hormonella rubbningar (t.ex. outvecklade reproduktionsorgan, förstorad bröstvävnad)
  • tecken på testosteronbrist.

Det är viktigt att ta den fertila bakgrunden i beaktande:

  • » Tidig pubertet (kan bero på hormonella störningar)
  • » Sen pubertet (kan bero på Kallmanns syndrom)
  • » Tidigare graviditet hos partner
  • » Tidpunkten för sexuellt umgänge (dvs i förhållande till ägglossningen)
  • » Sexuellt överförda sjukdomar (kan orsaka ärr, blockering)
  • » Användning av glidmedel (kan döda sperman)

Vad kan man göra som man, om man drabbats av barnlöshet?

Det första man måste göra är en utredning för att ta reda på problemet. Nedan följer en sammanställning av vanliga problem och behandlingsmöjligheter.

Nogranna tester av sperma

Sädesvätsketestet omfattar faktorer som kan hämma spermieprestandan.

Abnormt tjock sädesvätska kan göra att spermierna simmar saktare genom livmoderhalsen vilket hindrar befruktning.

Abnorm spermieform (dvs. vanställda spermier, med flera huvuden eller svansar) indikerar vanligtvis dålig spermiehälsa.

Sterilitet är sannolikt ett faktum om 60 % eller mer av spermierna i sädesvätskan är abnormt formade.

I Sims-Huhmer-testet som utförs efter samlag, kallat spermieinteraktionstestet, undersöker man om spermierna kan simma genom livmoderhalsen och fram till ägget. Denna förmåga kallas för framåtrörelse.

I mitten på menstruationscykeln blir sekretet i livmoderhalsen fuktigt. Samlag bör genomföras vid den här tiden, följt av en kontroll av sekretet nästa dag för att fastställa om:

  • » tillräckligt mycket sädesvätska överfördes till livmoderhalsen
  • » spermierna är friska och inte uppvisar ett stort antal klumpiga, orörliga eller döda celler
  • » om spermierna simmar energiskt genom livmoderhalsen.

Vid en spermiepenetreringsanalys (SPA), eller ett sperm-oocyt-interaktionstest, undersöker man möjligheten att penetrera ägget genom att förena det med ett hamsterägg.

Vid ett immunotest undersöker man sädesvätskan för antikroppar som kan skada spermierna. Vid urinanalys efter ejakulering kan man identifiera sjukdomar som påverkar fertiliteten, som t.ex. njursjukdom, diabetes och upprepad urinvägsinfektion (UVI).

Blodproven fastställer rubbningar som försvagar testosteron och spermieproduktionen.

Läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandling innebär att man ger mediciner för att förbättra spermieproduktionen, behandla hormonell dysfunktion, bota infektioner som äventyrar spermierna och motverkar spermaantikroppar.

Tamoxifen som är ett antiestrogent ämne används för att stimulera utsöndring av gonadotropin (ett manligt hormon) vilket gör att det börjar produceras testosteron.

Antibiotika, som levofloxacin och doxycyklin, används för att behandla fertilitetshämmande infektioner i urinvägarna, testiklarna och prostata, samt sexuellt överförda sjukdomar.

Operation

Operation utförs för att behandla blockeringar och pungåderbrock.

Vasoepididymostomi är en mikrokirurgisk procedur som korrigerar blockeringar i det hopringlade röret som förbinder testiklarna med sädesledaren (epididymis).

Blockeringar uppstår vanligtvis från sexuellt överförda sjukdomar och innefattar cystor och rörtillslutning (atresi) vilket oftast är genetiskt.

Verikocelektomi, borttagning av åderbråck från testiklarna vilket ofta resulterar i en ökad spermiemängd.

Testikelbiopsi

När mannen inte har några – eller mycket få – spermier, eller mannen är steriliserad så gör man en testikelbiopsi.

Spermier sugs ut direkt från testikeln eller bitestikeln. Bara några få spermier räcker för att gå vidare med mikroinjektion. Man kan även hitta spermier i vävnad från testikeln.

Spermieextrahering

Denna teknik används för att erhålla sperma från testiklarna eller bitestiklarna när blockering, medfödd avsaknad av sädesledaren eller otillräcklig spermieproduktion orsakar azoospermi.

Med hjälp av en teknik som kallas mikrobitestikel spermieandning (MESA), gör kirurgen ett snitt i pungen och tar sperma från bitestiklarna.

Perkutan bitestikelspermieaspiration (PESA) utförs med hjälp av en tunn nål och liknar MESA, men innebär inte mikrokirurgi. Läkaren använder en nål för att penetrera pungen och bitestiklarna och suger ut sädesvätska i en injektionsspruta.

Testikulär spermieextrahering (TESE), borttagning av en liten mängd testikelvävnad används för att extrahera sädesvätska från män med försvagad spermaproduktion, eller när MESA misslyckas. (läs också Testikelbiopsi)

Dessa metoder utförs under lokalbedövning och tar vanligtvis 30 minuter och kan orsaka smärta och svullnad.

Spermieseparering

I denna metod isoleras och prepareras de friskaste spermierna för inseminering. Sperman och tvättlösningen kombineras och rörs noggrant om (centrifugeras) och processen repeteras om nödvändigt.

Processen separerar spermierna från de vita blodkropparna och fettsyror (prostaglandiner) i sädesvätskan vilket kan hindra spermiernas rörlighet.

Den koncentrerar också spermierna vilket ökar chansen för befruktning.

ICSI-teknik

När mannen har så ”slöa” spermier att det bedömts att chansen att bli gravid på naturlig väg är nästintill obefintlig så är metoden vanligtvis provrörsbefruktning med mikroinjektion.

Då tar man ut flera ägg från kvinnan och injicerar en spermie direkt in i ägget, sk ICSI-teknik. På så sätt eliminerar man effekten av de långsamma spermierna.

2003 var ICSI den vanligaste metoden att hjälpa barnlösa på fem av landets 15 kliniker och varje år föds cirka 1 000 ICSI-barn i Sverige.

» Klicka för att läsa mer om provrörsbefruktning via IVF eller ICSI

Donatorinsemination

Kvinnan hormonbehandlas och spermier sprutas in direkt i livmodern.

Spermierna tas från anonym donator. Metoden används vanligtvis när mannens spermier har väldigt dålig kvalitet eller saknas helt.

Vad är azoospermi?

Azoospermi är avsaknaden av spermier i sädesvätskan.

Män med normala reproduktionsorgan och hormonsystem kan ha azoospermi på grund av avsaknad av spermieproducerande vävnad i testiklarna eller på grund av blockering.Man ser blockeringar bäst med röntgen.

Mäns spermier försämras

Flera studier tyder på att mäns spermiekvalitetet försämras.

2003 visade forskare vid Aberdeen Fertility Centre att spermiekoncentrationen sjunkit med nästan en tredjedel på 14 år. Forskarna anser att ärftliga faktorer eller miljön har en drastisk effekt.

En undersökning från Danmark visar att 20-åringar har sämre spermier än 60-åringar. Svenska män ligger bättre till. Mönstrande pojkar har 72 miljoner spermier per milliliter, danskarna bara 57 miljoner.