Överväger du fertilitetsbehandling, så har du sannolikt hundratals frågor om vilka prover du ska igenom? Vilken sorts behandling som blir bäst för dig?
I bakhuvudet lurar kanske också frågan: Vad kostar det?
Fertilitetskliniken StorkKlinik i Köpenhamn har stor erfarenhet av att hjälpa kvinnor som inte kommer förrän i mitten eller slutet av 30-åren.
Vi har därför ställt en rad frågor till Katrine Haahr, överläkare i fertilitet & specialläkare i gynekologi och obstetrik på kliniken.
1. Vilka krav ska man uppfylla innan man kan påbörja en fertilitetsbehandling?
Enligt dansk lag ska både kvinnor och män undersökas för HIV, Hepatitis B och C (vi kan dessvärre inte hjälpa folk om man testar positivt).
Utöver detta ska kvinnan ha gjort en rad hormonprover, tagit cellprov från livmoderhalsen (smear) samt blivit testad för klamydia och rubella (röda hund).
Förutom de provsvar som ska föreligga innan behandlingsstart kan man få utfört en full fertilitetsbehandling. Det rekommenderar vi till alla som önskar påbörja en fertilitetsbehandling.
Det säkrar att man redan från starten får en prognos för att uppnå graviditet. Samtidigt kan man börja med den mest optimala behandlingen – t.ex. kan man undvika misslyckade inseminationer om utredningen visar att det är IVF-behandlingen (även känt som provrörsbefruktning, reds. anm.), som kommer att ge de bästa chanserna för att bli gravid.
2. Vilka typer av behandling kan man få för barnlöshet?
Övergripande är det insemination och IVF-behandling. I förbindelse med IVF-behandlingen finns en rad ytterligare och mer avancerade behandlingsformer.
Insemination
Vid insemination blir det lagt renade spermier i livmodern genom en tunn kateter.
IVF-behandling
IVF-behandling (in vitro reds. anm.) är befruktning av kvinnans ägg i reagensglas, där sedan ett eller två ägg sätts in i livmodern.
Metoden används:
- vid oförklarlig barnlöshet
- när kvinnan har stängda eller skadade äggledare pga. tidigare underlivs- och/eller
- blindtarmsinflammation, tidigare har genomgått operationer
- när kvinnan eller mannen är steriliserade
- vid nedsatt spermiekvalitet/inga spermier i ejakulatet
- vid misslyckad insemination.
Microinsemination – även kallat ICSI
ICSI (Intra Cytoplasmic Sperm Injection) är en metod som används vid de tillfällen då en vanlig IVF-behandling inte fungerar.
ICSI används vid låg befruktningsgrad av kvinnans ägg. Vid vanlig IVF-behandling placeras spermierna i en skål med ett ägg där de sedan ”kämpar” om att befrukta ägget.
Har mannen emellertid starkt nedsatt spermiekvalitet och spermierna inte bra nog för att befrukta ägget, väljs en spermie ut, som injiceras direkt in i äggcellen.
TESA (Testikulär Sperm Aspiration) är en metod för uttag av spermier från testiklarna (t.ex. om mannen är steriliserade).
FER (Frosen Embryo Replacement) Inläggning av tinade, befruktade ägg.
AHA (Assisted Hatching) är en metod där det befruktade äggets yta behandlas på så visa att ägget, när det sätts tillbaka, möjligtvis lättare kan fästa sig i livmoderslemhinnan.
På StorkKlinik kan vi erbjuda alla typer av behandling. Dock kan vi inte erbjuda äggdonation på nuvarande tidpunkt.
3. Hur länge är man typiskt i behandling?
Det är mycket individuellt hur länge folk är i behandling. Får man sex inseminationer, som är den maximala gränsen som Sundhedsstyrelsen rekommenderar, så ska man räkna med ett års behandling, men det kan mycket väl gå längre tid om det kommer avbrott i behandlingen.
Det finns några fysiska parametrar som ska vara på plats varje gång för att genomföra inseminationen. Många får därför en ofrivillig paus mitt i förloppet. T.ex. kontrollerar vi om det har kommit cystor i äggstockarna eller liknande.
När vi har gått igång med fertilitetsbehandlingen gör vi fortlöpande statusuppdateringar. Kan vi göra något ytterligare? Ibland behöver vi också ge kvinnan rådet att försöka gå ned lite i vikt. Det kan vara att hennes ämnesomsättning behöver regleras med medicin och liknande.
Man bör inte heller glömma att många behöver en paus i processen, för att det för vissa är mycket jobbigt rent psykiskt.
4. Vad är orsaken till att man byter från insemination till IVF-behandling?
Om man har fått utfört en fertilitetsutredning så bedömer en läkare vilken typ av behandling som är den mest optimala.
Några börjar därför på en IVF-behandling med detsamma – t.ex. om hormonvärdena pekar på en svår eller nedsatt äggreserv hos kvinnan, eller om mannen har medels eller svårt nedsatt spermiekvalitet.
Andra börjar med insemination innan de går vidare till de mer avancerade behandlingarna.
På StorkKlinik bedömer vi hela tiden det pågående förloppet, och ibland går vi över till IVF-behandling tidigare i ett förlopp.
Tittar vi på statistiken från StorkKlinik är kvinnor som blir inseminerade i genomsnitt 36,5 år, medan kvinnor i IVF-behandling är 39,5 år. Det visar att fertiliteten dalar kraftigt, och att det finns behov för mer avancerad behandling i slutet av 30-åren.
Vi ser dock oftare kvinnor i en hög ålder, så vi har en hel del erfarenhet av att hjälpa kvinnor över 35 år.
5. Hur stor är chansen för att få ett barn när man går i fertilitetsbehandling?
Om man kommer till StorkKlinik och är under 40 år, ser vi at ca 75% får ett barn.
6. Vad kostar fertilitetsbehandling i Danmark?
Insemination kostar ca 4 000 DKK. En IVF -behandling kostar 23 000 DKK. Om man ska använda donatorspermier kommer det i tillägg. Det kostar ca 2 500 DKK per behandling.
Utöver detta tillkommer utgifterna för medicin. Vid IVF-behandling där kvinnan ska ta mycket mediciner, kan utgiften till bara det gå upp till 10 – 15.000 kr.
7. Vad är risken vid att genomgå en fertilitetsbehandling?
Generellt är risken för komplikationer låg. Vid inseminationer kan man få infektioner, och det finns en risk för graviditet utanför livmodern.
Vid IVF-behandling kan det uppstå komplikationer som blödning och infektion vid ägguttaget. Det finns också en risk för blodproppar, överstimulering och för att man perforerar andra organ, samt tvillinggraviditet.
IVF-behandling kan vara hårt för kroppen för att man får hormonbehandling. Man uppskattar dock att upp till 6 IVF-behandlingar inte får några långtidskonsekvenser.
8. Hur hårt är det psykiskt att genomgå behandling för barnlöshet?
Fertilitetsbehandling är en hård process psykiskt både för kvinnan och hennes partner. Utöver den psykiska belastningen kan det vara mycket ansträngande med hormonbehandling.
Därför gör vi en stor sak av att prata med paret/den ensamstående som ska behandlas, om vad de själva önskar. Vi har också fortlöpande samtal när behandlingen påbörjats.
Det är mycket viktigt att få pratat om hur behandlingen påverkar en undervägs för att få ett bra förlopp.
9. När bör man överväga att sluta med fertilitetsbehandlingen?
Fertilitetsbehandling är en fortlöpande process. Man är tvungen till att själv känna efter. I början kan det vara att man inte vill ha hormoner, men om man inte blir gravid, så ändrar man ibland inställning undervägs i förloppet.
Många kvinnor har t.ex. ett enormt stort önskan om att prova med IVF-behandling innan de går vidare till äggdonation.
Som läkare har vi hela tiden en dialog med paret eller den ensamstående kvinnan som är i behandling.
Vi diskuterar möjligheterna, och sällsynta gånger är vi dessvärre också tvungna att säga att nästa behandling blir den sista, för att vi inte kan gå i god för fler behandlingar, eller menar att alla behandlingsmöjligheter är uttömda. Här har vi ett etiskt ansvar.
10. Hur lång väntelista är det på fertilitetsbehandling i Danmark?
På grund av ett generellt ökande behov för fertilitetsbehandling – bl.a. för att vi kommer allt senare i gång med att få barn – så är det en ökande grad för väntetid på behandling.
Väntetid är psykiskt belastande, samtidigt tickar den biologiska klockan för många av kvinnorna och paren.
På StorkKlinik har vi dessutom kunder från hela Europa, som reser till oss för att få hjälp med att bli gravida.
Vi vill inte att de ska stöta på ytterligare hinder, eller att den tid de använder på att uppnå graviditet drar ut på tiden. Därför har vi organiserat oss så att vi har öppet året om – alla dagar.
Det betyder att vi inte har någon väntelista för fertilitetsbehandling. Vi vet att just den faktorn gör en stor skillnad för våra kunder.
Om fertilitetskliniken StorkKlinik i Köpenhamn
StorkKlinik har sedan 1999 hjälpt kvinnor från hela Europa, som alla har haft en gemensam önskan: Att få ett barn.
Skapandet av ett nytt liv är en speciell upplevelse. Därför lägger vi mycket stor vikt på att alla som är i kontakt med vår klinik, eller personal, känner sig trygga, hörda, och får ett bra förlopp.
StorkKlinik består av specialläkare, embryologer, fertilitetssjuksköterskor och barnmorskor. Vi anser att hög etik, och en hög professionell nivå är avgörande för vår trovärdighet.
Vi håller oss bl.a. á jour med den nyaste utvecklingen inom fertilitetsbehandlingar genom att delta i kongresser och kurser i hela världen.
StorkKlinik har varit delaktig i att skapa över 5000 barn. Kliniken har fått stort erkännande från utlandet, och är idag en del av VivaNeo Gruppen – en familj av kliniker i flera europeiska länder.
Läs mer på www.storkklinik.dk
© Can Stock Photo Inc. / Bialasiewicz
Källor:
När söka vård för ofrivillig barnlöshet?
6 maj 2016
