Niomanader.se I samarbete med Babyplan®
Du är här:

Senast uppdaterad, 21 mars 2019, Av michael

Ultraljud (UL och VUL) under graviditeten

Vad är en ultraljudsundersökning?

Ultraljud är högfrekventa ljudvågor som kan sändas ut från en apparat. Vågorna
reflekteras i vävnaden och studsar tillbaka till apparaten, där de mäts och en bild skapas.
Olika vävnader, som till exempel fett och vatten, reflekterar ljudet olika bra, vilket gör att
man på bilden kan skilja vävnaderna åt.

Varför används ultraljudsundersökning i samband med graviditet?

Undersökningen utförs framför allt för att bedöma fostrets ålder och därmed beräkna
födelsedatum, konstatera om tvillinggraviditet föreligger samt bestämma moderkakans
läge. I många länder används undersökningen som fosterdiagnostik. I Sverige är detta
inte det uttalade syftet; dock bedöms fostret i 80 procent av fallen och vissa missbildningar kan avslöjas.
Könsbestämning ingår inte i ultraljudets huvudsakliga syfte.

» Klicka för att läsa om könsbestämning

Vem genomgår ultraljudsundersökning?

95 procent av alla gravida kvinnor i Sverige genomgår någon gång under graviditeten
en ultraljudsundersökning. Undersökningen är frivillig och utförs oftast någon gång mellan
graviditetsvecka 16 och 18.

Andra användningområden för ultraljud

Om kvinnan har svårt för att bli med barn kan man med ultralud mäta follikelns utveckling i äggstocken och bestämma tidpunkten för ägglossning.
Ibland använder man ultraljud för att diagnostisera utomkvedshavandeskap och missfall. I den senare undersökning kan läkaren eller barnmorskan ofta med en gång avgöra om fostret lever eller ej. Dock är resultatet aldrig hundraprocentigt pålitligt och det krävs därför ännu en undersökning innan man fastställer diagnosen.
Ultraljud används för att fastställa tvilling eller flerbörd om detta misstänks.
Om kvinnan har oregelbunden menstruation kan det vara svårt att exakt faställa när hon blev gravid. Genom en ultraljudsundersökning under första halvan av graviditeten kan man mäta fostrets kroppslängd eller huvudets storlek och därmed fastställa befruktningsdag på tio dagar när. För att resultatet ska vara pålitligt måste emellertid undersökningen göras korrekt. Efter vecka 20 lämpar sig en ultraljudsundersökning inte för att fastställa befruktningsdag då variationen mellan olika barn är för stor.
Vid en ultraljudsundersökning hittar man de flesta fallen av ryggradsdefekter, vissa defekter i urinsystemet, njurdefekt eller avsaknad, defekter på matsmältningskanalen samt defekter på hjärtat.
Vid fostervattenprov och fetoskopi används ultraljud för att lokalisera fostret och moderkakan.
Senare i graviditeten om det finns misstanke om felaktigt fosterläge kan man använda ultraljud för tex bekräfta sätesbjudning etc.
Om barnet verkar växa dåligt mot slutet av graviditeten kan man använda ultraljud för att övervaka tillväxten. De nya ultraljudsapparaterna kan även mäta flödet i moderkakan, navelsträngen och fosterhjärtat.

Hur går en vaginal ultraljudsscanning (VUL) till?

Under den allra första graviditetstiden, före vecka 11, får man lättast upplysningar genom att ultraljudsundersöka via slidan, så kallat vaginalt ultraljud. Efter vecka 10 gör man normalt ett vanligt ultraljud.
Ett vaginalt ultraljud går lite till som en gynekologisk undersökning. Läkaren för in en vaginalscanner i slidan. Scannern är oftast inte tjockare än en tandborste. Det kan kännas lite obehagligt men gör absolut inte ont. Sedan rör läkaren scannern i slidan tills man har har funnit fostret. Även om fostret bara är några millimeter stort, så brukar det kunna ses på skärmen. På de flesta orter kan den gravida följa undersökningen på en TV-skärm. Sedan kan den gravida i regel få, eller få köpa, bilder av fostret.

» Klicka här för att se bilder tagna med Vaginalt UltraLjud

Hur tidigt kan man se fostret med VUL?

Normalt så brukar man kunna se fostret från vecka 6 ungefär, men det kan variera och beror till stor del på VUL-maskinens ålder och tekniska kvalitet, läkarens kompetens och hur gammalt fostret är. Såpass tidigt i en graviditet kan ett par dagar hit eller dit göra stor skillnad på resultatet.

Hur går en vanlig ultraljudsscanning till?

Efter vecka 11 sker undersökningen oftast via utsidan av buken. Innan vecka 11 sker undersökningen med sk. vaginalt ultraljud.
Under ett ultraljud ligger den gravida bekvämt på rygg och ultraljudsgelé smörjs på scannern, som påminner utseendemässigt lite om en datormus. Sedan förs scannern över magen tills
man har har funnit fostret och moderkakan. På de flesta orter kan den gravida följa
undersökningen på en TV-skärm. Sedan kan den gravida i regel få, eller få köpa,
bilder av fostret.
» Klicka här för att se bilder tagna med UltraLjud

Vad undersöks vid en ultraljudsscanning?

Vid undersökningen som äger rum kring graviditetsvecka 16-18 undersöks fostret systematiskt. Man mäter huvudet och lårbenet. Man kan även se om fostret har armar, ben,
magsäck, urinblåsa och njurar samt om det finns tecken på ryggmärgsbråck eller bråck
i bukväggen. Likaså görs värderingar av hjärna och hjärta. Fostrets storlek bedöms i
förhållande till hur långt framskriden graviditeten är, och om beräkningarna inte stämmer
ändras datum för den förväntade födseln.

Moderkakans placering bestäms, men först senare i graviditeten kan man värdera om den ligger normalt eller om moderkakan ligger fel.

I den sista delen av graviditeten används ultraljudsundersökning även till att bedöma om
fostret växer normalt. Man kan även undersöka tillströmningen av blod i barnets navelsträng.
På detta sätt värderar man om moderkakan fungerar som den ska, det vill säga
om den transporterar tillräckligt mycket syre och näringsämnen till barnet.

Fostrets kön

Många blivande föräldrar vill veta om det ska bli en pojke eller en flicka. Det har i regel inget medicinskt intresse att veta könet på det väntade barnet, och det är förstås mycket viktigare att få den medicinska delen av undersökningen utförd under bästa förutsättningar.
Barnmorskan eller läkaren som utför ultraljuden har absolut ingen skyldighet att aktivt leta efter barnets kön, fastän ni kanske frågar och vill veta, och har full rätt att vägra att kolla kön. Könsbestämning ingår inte i ultraljudets medicinska syfte.
Men om barnmorskan/läkaren genom ultraljudet vet vilket kön barnet har, och ni sagt att ni vill veta, så får barnmorskan/läkaren inte förvägra er den informationen. En patient har rätt till all information som framkommer vid en undersökning.

Även om man har en barnmorska/läkare som är villig att kolla kön så är det inte säkert att könet faktiskt kan bestämmas. Det är många faktorer som spelar in såsom fostrets ålder och hur det ligger i livmodern, bildkvaliteten, undersökarens erfarenhet och ultraljudsapparatens tekniska kvalitet.
Vill man kolla upp könet, och detta inte går på det ordinarie ultraljudet, så finns det ofta möjlighet att boka ett extra ultraljud (mot betalning) eller att vända sig till en privatklinik för ett sk könsbestämmande ultraljud.
Könsbestämning via ultraljud bör ske senare i graviditeten, och helst efter vecka 24, för att få ett säkert resultat.

Är ultraljudsscanning en garanti för att fostret är normalt?

Ultraljudsundersökning ger en bra bild av fostret, men man måste vara medveten om att
inte ens de allra duktigaste läkare kan finna alla små avvikelser som kan finnas hos
fostret. Med hjälp av ultraljudsundersökning kan man upptäcka framför allt allvarliga missbildningar hos fostret. Det är bara vissa missbildningar som går att upptäcka tidigt i graviditeten, medan andra visar sig först senare, eller till och med efter att barnet är fött.

Med hjälp av ultraljudsundersökning kan läkaren eller barnmorskan bedöma om det finns en större eller mindre risk att fostret bär på en kromosomavvikelse. Den vanligaste formen av kromosomavvikelse kallas för Downs syndrom.Vid undersökningen mäts avståndet mellan skinnet i nacken och ryggraden hos foster som är 10-14 veckor gamla. Om avståndet är större än normalt är risken ökad för att fostret har en kromosomavvikelse. Risken är minskad om avståndet är mindre än genomsnittet. Efter 14 graviditetsveckor kan man inte använda sig av denna undersökning. Det räcker inte med ultraljudsundersökning för att vara säker på att fostret har en kromosomavvikelse, utan då görs undersökningar av fostrets celler, så kallat fostervattenprov.
Faktorer som påverkar möjligheten att upptäcka missbildningar med hjälp av ultraljud är:
» hur långt gången graviditeten är
» fostrets läge
» ultraljudsapparatens tekniska möjligheter
» skicklighet och kunnighet hos den som använder apparaten
» om den gravida kvinnan har en kraftig bukvägg kan det också påverka bildkvaliteten.

Är ultraljudsscanning farligt för fostret?

Under 2006 kom rapporter om att ultraljud kunde påverka fostrets hjärna.

Men kan påverka är inte samma sak som påverkar.
Det finns ingen som med säkerhet vet att hjärnan påverkas. En del forskare hävdar att det eventuellt kan vara så, men faktum är att idag så vet ingen de exakta effekterna av ultraljud på fosterhjärnan.
De flesta gravida i Sverige idag gör bara ett eller två ultraljud, så det anses inte vara ett problem oavsett. Och fördelarna med ultraljud överväger storligen de nackdelar som eventuellt kan finnas, t ex vid de graviditeter där det av ena eller andra anledningen måste utföras betydligt fler ultraljud regelbundet men även vid helt normala graviditeter.

Det finns två studier från 2001 och 2002 som båda menar att barn (pojkar) till mammor som gör många ultraljud i högre grad riskerar att bli vänsterhänta, och att det beror på att ultraljudet påverkar hjärnans utveckling.
Studierna är välgjorda, men kan inte säkert slå fast att det är just ultraljudet som orsakat vänsterhäntheten. Samma forskare har gjort båda studierna och resultaten behöver bekräftas av någon annan forskargrupp.
Inom vården har denna studie inte lett till några förändrade rekommendationer.

I sitt avhandlingsarbete följde Helle Kieler upp drygt 3 000 barn till kvinnor som 1985–87 deltog i en undersökning, där hälften av kvinnorna undersöktes med ultraljud i den tidiga graviditeten.
Helle Kielers studie visade att ultraljudsundersökningen inte påverkade barnens syn, hörsel och tillväxt. Inte heller fanns det någon skillnad i beteendestörningar.
Däremot visar Helle Kielers studie att det bland pojkar till ultraljudsundersökta mödrar fanns relativt sett fler som inte blev högerhänta – men som borde blivit det – vilket kan ha orsakats av att ultraljudsundersökningen påverkat fostrets centrala nervsystem. Dock krävs det ytterligare studier av ultraljudets effekter innan man kan dra några säkra slutsatser framhåller Helle Kieler själv.
Inom vården har denna studie inte lett till några förändrade rekommendationer.

Studier som nyligen publiserades i Proceedings of the National Academy of Sciences antyder att ultraljud kan vara skadligt för den växande hjärnan hos foster. Men studien utfördes på råttor och Dr Pasko Rakic sa som följande om detta konstaterande;
”Our study in mice does not mean use of ultrasound on human fetuses for appropriate diagnostic and medical purposes should be abandoned,” said Dr. Pasko Rakic, lead researcher and chairman of the neurobiology department at Yale University School of Medicine.
Inom vården har denna studie inte lett till några förändrade rekommendationer.
Men öven Dr Rakic, liksom de flesta av oss (inte alla dock uppenbarligen) tycker att man inte ska överdriva antalet UL utan hålla det relativt begränsat.

Statens beredning för medicinsk utvärdering skriver i sin broschyr ”Ultraljud under graviditeten” att Ultraljud inte anses vara farligt.
Det finns i dag inga vetenskapliga belägg för att rutinmässiga ultraljudsundersökningar medför en biologisk risk för vare sig mor eller foster.

Ultraljudsundersökning under graviditet påverkar handläggningen av graviditeten och planeringen inför förlossningen positivt, bland annat genom att den bättre och tidigare än andra metoder kan påvisa om det finns fler än ett foster och kan fastställa en säker graviditetslängd. Det senare leder bland annat till att färre förlossningar sätts i gång på grund av överburenhet.
Rutinmässig ultraljudsundersökning under graviditeten leder till att fler missbildade foster kan upptäckas.
SBU jobbar mycket ihop med amerikanska National Library of Medicine som innehåller uppgifter om dokument som är publicerade från och med år 1966, mer än 30 års material. Medline omfattar drygt 9 miljoner referenser.

Ultraljudsapparater ger ifrån sig en så liten energimängd att man inte kunnat konstatera risk för skador på fostret. Samma sak gäller även för ultraljudsapparater som inte är bildgivande och som används exempelvis på mödravårdcentraler för att lyssna på fosterhjärtljud och på förlossningsavdelningar för att övervaka fostrets tillstånd.
Ultraljud har använts i nästan 30 år och inga skador/risker har kunnat konstateras.
Den allmänna åsikten är därför att ultraljud är helt riskritt.

Stämmer det beräknade förlossningsdatumet alltid?

Många frågar om det sk BF-datumet, beräknad födelse, som bestäms under ultraljudet. Ofta handlar det om att datumet inte stämmer överens med det datum som barnmorskan kom fram till med hjälp av första dagen på sista mensen. En del kvinnor vet när dom har haft ägglossning och kan tycka att det är skumt att BF-datumet då kan bli så annorlunda från det datum dom har kommit fram till.
I början av en graviditet växer alla friska embryon i princip lika fort. Det är därför man kan mäta ett foster och säga hur gammalt det är. Ju tidigare man kan göra en tydlig och noggran mätning av lårben, huvudets diameter och en del andra mått ju mer exakt kan man precisera BF-datumet.
Ju närmare vecka 20 man kommer desto svårare blir det. Runt vecka 11-12 brukar man kunna avgöra BF på en vecka sånär. I vecka 18, på två veckor sånär.
Efter vecka 20 börjar fostren att växa i olika takt och då är det väldigt svårt att vara exakt.
Det har alltså inte alltid så mycket att göra med när barnet blev till,även om det är en relevant faktor, utan handlar mer om när man mätt och hur barnet växer.
BF-datumet kan ändras något under graviditetens gång beroende på tillväxten hos barnet.
På en amerikansk sida, granskad av amerikansk barnmorska och läkare, kan man finna följande information:
5 – 7 veckor: Noggranna mätningar av hinnsäck ger ett BF +/- 7-10 dagar.
7 – 14 veckor: Noggranna mätningar av crown-rump-length (CRL) ger ett BF +/- 3 dagar vid sju veckors graviditet.

14 – 26 veckor: Noggranna mätningar av bukens diameter, huvudets storlek och lårbenets längd ger ett BF +/- 7-10 dagar.

26 – 40 veckor: Noggranna mätningar ger ett BF +/- 21 dagar.

» Klicka för att läsa mer om fostervikt och längd

När saker inte blir som förväntat

Det händer, dock relativt sällan, att resultatet av ett ultraljud inte blir så som man tänkt sig. Kanske har något gått fel, kanske finns det komplikationer eller missbildningar som föräldrarna tvingas ta ställning till, kanske möts man av ett fruktansvärt besked om att barnet inte lever.
Det händer sällan, men frågan ställs då och då och det är lika bra att jag tar upp det.
Vad händer om något är fel? En läkare pratar med föräldrarna tillsammans med en barnmorska och/eller en kurator. Beroende på vad för komplikation som tillstött så kan det handla om olika typer av experter som behöver förklara för föräldrarna, och ibland även för personalen på Specialistmödravården vad som hänt och vad som kommer hända härnäst. Ibland kan man lugna föräldrarna med ett bra besked om att saker går att rätta till, ibland så finns ingen utväg mer än ett konstaterande.
Det är svårt att ge ett generellt svar på vad som händer på ett problem som kan vara så individuellt.
De flesta barn mår bra och de flesta föräldrar tycker att ultraljud är en fantastisk upplevelse som slår allt annat med hästlängder. Det finns för majoriteten ingen anledning att vara nervös eller till oro inför ultraljudet.