Vad är panikattacker och paniksyndrom (panikångest)
Panikattacker är avgränsade perioder av intensiv rädsla eller obehag. Mest utmärkande symtom under en attack är hjärtklappning, andnöd, yrsel och en känsla av att förlora kontrollen eller dö. Attacken börjar plötsligt och når en topp inom några minuter för att sedan successivt avklinga.

Det är vanligt att någon gång under livet uppleva en panikattack utan att det leder till ytterligare konsekvenser. Paniksyndrom däremot, kännetecknas av återkommande panikattacker, en bestående rädsla för att få ytterligare attacker och en oro för innebörden och konsekvensen av attacken. Man förändrar även sitt beteende på grund av attackerna och vågar till exempel inte åka buss eller tunnelbana på grund av rädsla för nya panikattacker.

Vem drabbas?
Panikångest kan drabba vem som helst, när som helst och till synes helt utan någon förvarning.
Första attacken kanske kommer då du sitter i lugn och ro hemma i vardagsrumssoffan och läser, tittar på TV, umgås med vänner, kopplar av och har det skönt. Helt plötsligt får du en känsla av fruktan att inte få luft. Du får hjärtklappning, smärtor i bröstet, kvävningskänslor, yrsel och ostadighetskänsla.

Du kanske tycker att du ska svimma, känner stickningar i händer och fötter, svettas darrar eller skakar. Du blir alldeles kall eller varm och tror att du drabbats av något allvarligt. Du tror att du ska dö, håller på att bli tokig eller att du kommer att göra något obehärskat under attacken.
Det är inget livshotande som har hänt dig trots den fruktan och de fysiska reaktioner du upplevt under attacken. Ditt psyke har bara överreagerat på en fysisk reaktion i din kropp.

Du blir rädd att åter få en panikattack, går ständigt och spänner dig, reagerar med ”katastroftänkande” på minsta lilla fysiska överaktivitet som kan förekomma i din kropp. Kanske söker du söker ofta hjälp för fysiska åkommor och genomgår olika undersökningar.
Detta begränsar ofta den drabbades livsföring till den grad att rädsla och undvikande beteende helt styr den drabbades liv.

Har du upplevt avgränsade perioder, från sekunder till minuter, av överväldigande panik eller rädsla, som åtföljdes av hjärtklappning, andnöd eller yrsel?
Ett ja på den frågan betyder att du sannolikt har upplevt en panikattack. Vid återkommande attacker utvecklas snart en ångest för ångesten, det vill säga en förväntansångest inför nästa panikattack.
Förväntansångesten leder till att du börjar undvika platser som kan vara svåra att snabbt lämna vid en attack, som platser med folkträngsel, resor med kollektivtrafik, broar, tunnlar, biografer med mera.

Varför får man panikångest?
Alla människor känner ångest ibland. Och alla kan känna panik. Det är en livsviktig signal som till exempel får oss att hoppa undan snabbt om en bil passerar för nära, undvika branta stup, undvika farliga eller kränkande personer och situationer, mm. Men vår hjärna kan inte skilja på fantasi och verklighet. Om vi intensivt tänker oss ett stup eller en obehaglig situation så kan det räcka för att svindelkänslan eller ångesten ska dyka upp. De som lider av paniksyndrom sätter igång det här larmsystemet genom sina tankar. Någon sa att det känns som att ständigt stå på kanten av ett hustak och vingla med fötterna. Trots att man står på marken.

Varför känner man då så? Det finns inget enkelt svar på den frågan, men kanske kan en panikers historia se ut så här: Med oss i både vår genetiska och erfarenhetsbaserade ryggsäck har en paniker en stark reaktionsbenägenhet. Det innebär att vi reagerar lite starkare än andra på saker och ting. Paniker är känsliga, helt enkelt, en egenskap som kan göra dom lyhörda för andra människors problem, och fantasifulla och kreativa. Men som också kan göra att dom har lätt för att oroa sig. Många har också väldigt höga krav på sig själva och är dessutom ofta rädda för bråk och konflikter, vilket gör att man kanske inte vågar säga ifrån när man blir arg eller ledsen. Om man intalar sig själv tillräckligt länge med tankar som ”jag duger inte”, ”jag borde göra mer”, ”jag kommer inte att lyckas”, så reagerar kroppen till slut med ångest och panik. Om man hela tiden kräver mer av sig själv än vad som är möjligt, så går man till slut sönder, precis som vilken konstruktion som helst.

Att reagera med panik inför egna och andras alltför stora krav är kanske lika adekvat som att reagera med panik inför en rasande tjur. Ju äldre vi blir, desto större blir kraven. Familj ska bildas, karriär ska göras – det gäller att bli vuxen. I det här skedet får många sin första panikattack. Kanske efter första barnets födelse, en pressande tid på jobbet eller en nära anhörigs död. Och det är inte ovanligt att ångesten eller panikattacken kommer i en period när vårt liv börjar lugna ner sig, eller i en stund när vi försöker koppla av och vågar släppa lite på den hårda kontroll vi upprätthållit under en lång tid.

Den starka och långvariga inre pressen har gjort oss så ‘upptrissade’ att vi alarmerat kroppens larmsystem och det svarar – som det ska – med ångest och panik. DETTA ÄR INTE FARLIGT. Men panikattacken är så skrämmande att den etsas in i vårt minne. Vi trodde att vi skulle dö eller bli galna. Tänk om det händer igen! Efter den första panikattacken går vi oroligt och väntar på nästa. Detta leder till ännu mer stark inre spänning, vi påkallar kroppens alarmsystem igen – och får en ny panikattack. Detta kroppens listiga larmsystem mot fara har blivit vår största och mest skrämmande fiende. Vi blir rädda för rädslan, vilket ger oss ännu mer rädsla.

De flesta drabbas av sin första panikattack när de är någonstans mellan tjugo och fyrtio år. Det är ovanligt att man drabbas senare, men en del drabbas redan i tonåren eller som barn.

Behandling
De metoder som visat sig effektiva vid behandling av paniksyndrom är behandling med så kallade antidepressiva läkemedel och en särskild typ av psykologisk behandling som kallas kognitiv beteendeterapi.
Det innebär oftast att man konfronterar problemet och gradvis med stöd vänjer sig vid att uthärda situationer som tidigare kändes svåra.
Man börjar med mindre obehagliga situationer, och kan sedan gå vidare kanske till det som kändes allra värst, för att så småningom uppleva att obehaget minskar eller försvinner.
Fördelen med KBT-terapin är att resultatet har visat sig mer bestående, än när man använt medicin och sedan slutar.

Valet av behandling beror på paniksyndromets intensitet, tillgång på psykoterapeutisk kompetens och patientens inställning. Vid svårare paniksyndrom, vid samtidig depression eller beroendesjukdom övervägs i första hand läkemedelsbehandling.

Att se över livsföring, med motion, kost, koffeinintag kan likaså vara åtgärder som ökar välbefinnandet. Avslappning och självträning upplevs av många som värdefullt. För en del vårdtagare är situationen svår och medicinering övervägs i samråd med vårdgivaren. Det görs bedömning om en längre tids samtalsterapi för att bearbeta konflikter kan vara möjligt. I många behandlingsteam finns även möjligheter att få hjälp av sjukgymnast eller t.ex. arbetsterapeut. Innan medicinering övervägs är det bra att se över livsföring om något till det bättre kan göras.

Det finns flera olika läkemedel som används i behandlingen av sjuklig ångest. De mest effektiva läkemedlen är bensodiazepiner och så kallade SSRI- och SNRJ-preparat.
Bensodiazepinerna lugnar snabbt och har få biverkningar. Men man ska bara använda dem under kortare perioder eftersom de i vissa fall, framförallt efter lång användning, kan ge ett beroende.

Om man har långvariga och plågsamma besvär kan man få SSRI-preparat utskrivna. SSRI-preparat används mest för behandling av depressioner, men har visat sig fungera mycket bra även vid sjukliga ångesttillstånd som till exempel panikångest. Då kan en kombination av olika behandlingar fungera bra, till exempel SSRI- och SNRJ-preparat i kombination med kognitiv psykoterapi eller kognitiv beteendeterapi.

Gravid och läkemedel
Som alltid när det gäller läkemedel och graviditet måste man ställa den blivande mammans behov av läkemedlet mot riskerna för barnet. Det bästa är naturligtvis om man kan klara sig utan läkemedel under graviditet och amning, men kan man inte det får man alltid hjälp via mödravården.

Gravid och panikångest
Många kvinnor som har panikångest har hört av sig och vill veta mer om hur andra som har panikångest har upplevt graviditet, förlossning och föräldraskap.
Klicka på nedan länk för att läsa mer om hur Annika upplevde sin graviditet och förlossning, och nu rollen som mamma.

» Klicka här för att läsa en intervju om panikångest

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>