Positiva effekter om man väntar lite med att klippa navelsträngen
Berövar vi våra nyfödda på vitala näringsämnen när vi påskyndar det stora ögonblicket och kanske klipper navelsträngen för tidigt?
I Sverige har det varit rutin (2 av 3 födslar), och är det delvis fortfarande, att omedelbart (d.v.s. sekunder) efter barnets födelse sätta en klämma på navelsträngen och strypa blodtillförseln från moderkakan till bebisen.
Det har varit två huvudanledningar till denna brådska med tidig avnavling (klampa navelsträngen). Den första är att det blir enklare för förlossningspersonalen att ta första blodprovet från navelsträngen och få en indikation på hur syresatt barnets blod var innan den börjar andas själv.
Den andra anledningen är att man varit rädd för att barnet skulle få gulsot eller andningssvårigheter om man inte ströp blodtillförseln från moderkakan omedelbart efter barnets födelse.
Nya forskningsstudier (http://www.bmj.com/content/343/bmj.d7157) gjorda i Sverige visar nu på det motsatta. Det vill säga betydelsen av sen avnavling (att vänta med att klampa navelsträngen) hos friska fullgångna barn.
Hur länge ska man vänta med att klippa navelsträngen?
Med sen avnavling menar de att vänta i minst tre minuter efter barnets födelse innan man klampar navelsträngen. Fördröjningen, i minst tre minuter, bidrar med extra blod (minst en deciliter), järn, röda blodkroppar, immunceller och stamceller, med mera till det nyfödda barnet. Barn som fått sen avnavling har bra blodvärden och järnvärden under hela första levnadsåret.
Studien har inte kunnat påvisa att sen avnavling skulle ge några biverkningar i form av gulsot eller andningssvårigheter.
Däremot kan studien visa på positiva effekter tack vare sen avnavling i form av extra blodvolym som gör barnet piggare och även minskar risk för anemi (blodbrist).
Detta ger de positiva effekterna
Den extra blodtillförseln från moderkakan ger barnet ett försprång under de första månaderna i livet. Ett försprång i form av överskott av järn. Barn som fått sen avnavling har bättre järnvärden vid fyra månaders ålder än de vid tidig avnavling. Det extra järnet som barnet får via moderkakan lagrar barnet och använder när den växer och utvecklas upp till 6-8 månader. När järnlagren tagit slut kan barnet få i sig järn från maten istället.
De extra antikropparna som barnet får i sig via moderkakan, tack vare sen avnavling, kan ha betydelse för barnets försvar mot infektioner de första levnadsmånaderna.
Allteftersom vi får mer bevis på att risken för gulsot är mycket låg och att hälsoeffekterna på lång sikt är gynnsamma för den nyfödda vid sen avnavling, börjar förändringar inom förlossningsvåden sakta ske.
Som med allt är det viktigt att du gör din egen efterforskning och pratar med din barnmorska kring era valmöjligheter. Ju mer kunskap du har ju mer makt får du. Möjligheten till sen avnavling kan ha en stark positiv effekt på ditt barns hälsa och det är en viktig diskussion att ha med din barnmorska.
Anna Germundsson är en tidigare marknadsförare från Lunds universitet som la sina högklackade skor på hyllan för att på heltid undervisa och sprida yoga, meditation och fysisk- och mentalvälmående. Hon är certifierad yogainstruktör inom Ashtanga yoga och gravidyoga samt doula och massagespecialist för gravida. Förutom yogainstruktör och massagespecialist är hon två-barnsmamma som älskar att resa dit solen skiner, är barnsligt förtjust i choklad, njuter av att bo nära havet, sjunger gärna högt i bilen när hon kör ensam(!), myser ofta med sina katter och har som mål att spendera så mycket tid som möjligt med familj och vänner. Hon är verksam på Yogamala (www.yogamala.se) i Skåne.
5 juli 2013
