KRÖNIKA  Som trebarnsförälder är man inte bortskämd med tid för sig själv. Simpla saker som att få gå på toa eller att borsta tänderna kan förvandlas till helt omöjliga och katastrofala uppdrag. Ni förstår, barn är sluga… de föds med en sorts lurig intelligens som ligger och vilar och vaknar till liv vid de allra sämsta tillfällen, t.ex. när mamma eller pappa behöver bajsa, hänga tvätt eller ringa ett viktigt telefonsamtal. Som målsökande robotar letar de sig då till blomkrukor, kvarglömda pennor, skohyllan och alla andra ställen i huset där det är möjligt att stöka eller ta sönder något. När man sedan är klar med vad man nu gjorde så är katastrofen ett faktum, men barnen sitter snällt i soffan och tittar på Lilla spöket Laban och ser heeelt oförstående ut när man gormar och skäller på dem för att mjukdjuren ligger i en hög med blomjord och den svindyra Josef Frank-tapeten plötsligt har fått bläckblå mönster i form av huvudfotingar.

Leksaker är förresten väldigt överskattade. Det spelar ingen roll hur mycket leksaker man köper till sina barn eller hur pedagogiska leksakerna är, barn tycker ändå bara om att leka med förbjudna saker som t.ex. fjärrkontroller och mobiltelefoner. Övriga leksaker kommer ofelbart att slås sönder, t.ex. vid vetenskapliga tester som ”hur fort ramlar den här saken om jag kastar den nedför trappan?”, eller ”undrar vad som händer med den här om den får ligga i toastolen en stund?”.

Och glöm allt ni någonsin hört om att pojkar skulle vara vildare än flickor. Det är nämligen också bullshit. Den som inte tror mig är välkommen på studiebesök för att observera mina tre döttrar när de bygger hinderbanor av omkullvälta möbler, klättrar upp på diskbänken för att ha vattenkrig eller när de leker sumobrottning och dänger varandra i golvet så man tror att golvet ska gå sönder.

Barn är helt enkelt galna. Det är därför vi tycker så mycket om dem. Men det vore onekligen trevligt att få bajsa ifred nångång.